Norsk Beredskapsforum

Å yste sin egen hjemmelagede ost er en kunnskap som enhver som har lyst på meieriprodukter gjennom vinteren. Tenkte jeg skulle komme Bamse Brakar i forkjøpet med denne. Ost er noe jeg er ganske avhengig av, og jeg og min mor brukte og yste en del da vi holdt geiter tilbake i tid. Fremgangsmåten er som følger:

Brunost: Ta x antall liter melk for x antall kilo ost du ønsker. Ti liter vil gi pluss/minus en kilo ost. Kok melken i en jerngryte (for å tilføre jern til osten) til du har en seig ostemasse. Denne plasserer du i en form, og kjøler ned. For å få prim avslutter du prossenen litt tidligere.

Hvitost: Mye det samme som brunost, bare at du skal tilsette løype først. Løype kan du enten hente selv fra kalven, men det mest foretrukne blir vel og få tak i det på apoteket.

Ok, nå har jeg glemt av en hel del, men klokken er snart fire på natten, og jeg har vært våken i... bortimot tretti timer antar jeg, så jeg edit-er det inn i morgen.

_________________
In war, truth is the first casualty
The blade itself incites to violence.
Qui desiderat pacem praeparet bellum
Fortis cadere, cedere non potest
Growing your own food is like printing your own money. Ron Finley.

Ja, du antok at det var noe på gang! Men i motsetning til det andre jeg har skrevet om så har jeg ikke selv lagd ost. Bare vært med og fått demonstrert teknikkene på et lite lokalt nisjeysteri. Men jeg har lurt litt på å prøve hjemme på kjøkkenbenken snart .... selvfølgelig! Ost er en meget fornuftig måte å konservere melk på, i utgangspunktet enda lengre holdbarhet enn de andre vi har diskutert.

Men når det gjelder brunost, så lages den primært ikke av rein melk, men av mysen som blir igjen etter produksjonen av hvite oster. Gomme derimot, lages av melk, inkludert en del syrnet melk for å få massen til å skille seg. Det har i det minste blitt produsert på et kjøkken hvor jeg bodde. Men det var av moren min en gang i fjern fortid.

Kan jeg foreslå at du endrer tittelen "Ysting - hjemmelaget ost" og gjentar begge deler i første avsnitt. Det er visstnok slike ting som Google liker. Dessuten føler jeg at spesielt løype og også til en viss grad de forskjellige bakteriekulturene som brukes i hvite oster er en bøyg i våre typer forberedelser.

"ekte geitost" er av melk.... det er jo en utall varianter av den brune varianten. er vel også store variasjoner i hvordan det ble ystet rundt i norges land.
vellagret kvitost geit er da noget spesiell for min smak....
prim på myse (geit eller ku) har en heftig smak om en ikke tilsetter noe søtt....men var jo vanlig kost.

Så om jeg hadde tilgang på ku og/eller geitemelk i trange tider så hadde det blitt laget dette for å benytte alt:
- geitemelk ville jeg produsert brunost for å konservere, eventuelt prim + kvit.
- ku - rømme + gammelost + prim.
Rømmen (sur fløte) kan du spise eller lage smør av sammen med vanlig fløte. Overskudd er kjernemelk, som benyttes som drikke eller i matlaging/baking.

Mellomprodukter er surmelk, ostestoff som i cottage cheese, gjerne pultost... myse er også grei drikke (om den er fersk!) og dyremat om den ikke er så fersk.
Vel, dette var sånn jeg ville ha brukt melken på en "forholdsvis" enkel måte....

Tips er notert og tatt i bruk Bamse. Jeg skal ikke skryte på meg så voldsomt mye erfaring med ysting jeg heller, og det begynner og bli noen år siden... Men det jeg husker er at det var en fordel og ha en god bok innen rekkevidde mens du holder på, for du skal røre i osten hele tiden. Og det tok sin tid!

Ellers anbefaler jeg John Seymours bok Den nye komplette håndbok i selvforsyning, hvor det står mye om ysting, smørkjerning, og islaging. Og hjemmelaget is av ku er utrolig godt!

_________________
In war, truth is the first casualty
The blade itself incites to violence.
Qui desiderat pacem praeparet bellum
Fortis cadere, cedere non potest
Growing your own food is like printing your own money. Ron Finley.

Ja, i moderne brunoster har man tilsatt melk eller fløte til mysen. På en måte blir det "oppmelket" myse. Dette blir jo et annet produkt i grunnen enn de gamle opprinnelige brunostene. De ble laget kun av myse.

Jeg lurer på hvor bra resultatet blir dersom man bruker noe annet enn løype(fra kalvemager) til å skille melken. Også i gomme skilles, eller klumper jo melken seg når man bruker noe surt som for eksempel kefir. Mon tro om det kan bli brukbar ost ut av dette, eller om denne klupingen på noen måte skiller seg fra den man får ved å bruke løype?

Ettersom det tydeligvis er flere av oss som i det minste har lekt litt med tanken om hva vi kan gjøre med eventuell melk vi skulle få tilgang til i trange tider, kunne vi kanskje eksperimentere litt på forhånd? Og så selvfølgelig dele erfaringene med hverandre etterpå? Jeg tror i alle fall at for at noe virkelig skal være nyttig når det kniper, så må vi beherske teknikkene FØR vi må bruke dem av nød.

Bamse du har tydeligvis god greie på dette Skreiv forenklet "melk" siden myse + fløte er den vanlige osten i dag.... og strengt tatt har vært det lenge!?!
Men i en naturalhuholdning ville det være fornuftig å lage kvitost + myse-brunost. Ostestoffet du tar ut når du sepererer melken først er et dyremat.... i beste fall.
Har vokst opp med dette på gården og alt utstyret er på plass.... så når lottogevinsten slår inn så blir det seterliv og budeier i lange baner

Lag din egen ostepresse:
http://fiascofarm.com/dairy/cheesepress.html

_________________
In war, truth is the first casualty
The blade itself incites to violence.
Qui desiderat pacem praeparet bellum
Fortis cadere, cedere non potest
Growing your own food is like printing your own money. Ron Finley.

Jag gör ganska mycket ost , men bara av komjölk . Har haft egna jerseykor och handmjölkat .
Har aldrig gjort mesost , men däremot messmör av vasslen som blir kvar efter den vanliga osten .

Vasslen innehåller ju stora mängder mjölksocker så att tillföra extra socker är obehövligt . Däremot brukar jag ta lite lite grädde i alldeles på slutet för att få messmöret lite mjukare och lättare att bre .

Gör oftast en lokal variant på koost som ska pressas måttligt (5 kg ) under några dagar och vändas ofta för att sedan läggas ner i saltlake . Efter det kan man parafinera om man vill eller bara lagra den på hylla . Man får se upp med mögel och torrsprickor mm .
Men rikgtigt lagrad håller den i månader .

En sak man kan tänka på är att ostutbytet från vasslan blir större om man tillsätter ca 10 % surmjölk tex fil eller gräddfil till mjölken innan man tillsätter löpen .

Måste man blanda mjölk från flera mjölkningar så ska den första kylda mjölken värmas så den får samma temperatur som den nya mjölken . Om man inte värmer så kommer grädden i den mjölken inte att hamna i osten utan delar sig och följer med vasslen ut i stället . Så vill man ta tillvara grädden och få en gräddigare ost så .
Men är man ute efter riktigt mager ost så är det ett sätt att kyla mjölken med för att få grädden att försvinna med vasslen .

Kärnmjölken efter att man gjort smör används här till tunnbrödsbaket , brödet blir så mycket bättre om kärnmjölk används som degvätska .

Delar gärna med mig av recept om ni är intresserade . Men vet också att man i Norge har mer traditioner och kunskaper kvar än i sverige .


En mycket bra bok för den intresserade är Ost , smör och surmjölksprodukter till husbehov av Ingrid Dam
http://www.bokstugan.se/bok/10817.html

Husk å lag den i en jerngryte så du får den ekstra effekten av Brunost med jern i....
Hvis man f.eks har sår munn er det en "rask" (alt er relativt) kur å spise Brunost på skiva.

ah ok - takk for det!